Alone

Har typ lägenheten för mig själv tills lördag. Bara min bror som är här men vi sover i skift typ så märker inte av det så mycket, och såklart hunden då.

Iaf.. Känns som att jag verkligen behöver ett eget ställe. Tycker det är asskönt att vara ensam hemma, göra vad jag vill, äta vad jag vill osv. Visst tycker väl de flesta om det, men efter ett tag brukar det bli tråkigt och ensamt. Men inte för mig. Tråkigt kanske ibland, men då är det bara att dra ut o hitta på nåt typ.
Ne, jag blir jätteavslappnad och glad typ. Tror det beror på att jag är så van vid det när jag bodde hos pappa och var nästan alltid ensam.

Vet inte vad jag ville få sagt med det där men men, inte skrivit nåt här på länge så whatever.

Har iaf börjat skriva ner en massa privata saker, typ minnen och sånt som jag inte berättat för någon eller väldigt få, för att få lätta på hjärtat eller nåt. Sånt jag egentligen skulle skriva här, men vill inte dela allting så öppet så måste ju välja vad jag vill skriva här eller vilka som ska få läsa. Då är det lättare att inte vara alltför öppen här istället.


Min student kommer bli sämst känns det som. Jag menar, ingen studentresa, flak med en klass jag knappt känner och i en skola som jag inte spenderat speciellt mycket tid i. Inga minnen alls typ, och jag som trodde studenten skulle bli en av de tillfällen jag blickade tillbaka på när jag var vuxen och tänkte "det var goda tider det!", men känns inte som det kommer bli så nu.
Nåja, huvudsaken är väl kanske att ens vänner kommer och firar. Får väl se. Inte alltför pepp so far iaf.

Det var allt för idag, tjaow